Sardarane Eshgh

När allt var över och många kom tillbaka, vissa människor som hade kommit tillbaka steg ner från planet i Mehrabad (Irans flygplats). Deras väskor var full med pengar och kreditkort, portföljden var fylld med professionella dokument.
Efter några dagars vila i hemlandet kom den intellektuella frågan och man frågade varför krigade ni? varför krig?
Svaret kom från de som hade andats in Saddams kemiska gaser och de som hade förlorat sina anhöriga i kriget, de som hade offrat sina fäder och bröder i detta krig. Vi krigade inte, vi försvarade!
Ni var inte på plats, vissa människor hade kommit till Khoramshahr och tretton årige Behnam Mohamadi hade försökt och kasta ut dessa inkräktare men han lyckades inte.
Han stod inte ut med denna eländiga situation, hans ära och heder kunde inte acceptera denna situation så han lämnade oss och denna värld.
Ni var inte på plats när Sousangard blev ockuperad och ni upplevde inget av det som fienden gjorde mot oskyldiga kvinnor och unga kvinnor.
Ni var inte på plats när städer bombades och små barn blev kvar under husens ruiner.
Ni var inte på plats när vi försvarade, vi krigade inte.